Vår cirkulära framtid

Publicerad 21/12, 2016 kl. 14:12

Vid SRAs senaste Rentaldag i slutet av november föreläste bland andra Felix Ockborn från företaget Sustema. Ämnet var Cirkulär Ekonomi. En intressant föreläsning i ett högst aktuellt ämne. Men vad är cirkulär ekonomi och hur kan vi koppla det till hur vi lever och arbetar idag?

En inte helt enkel uppgift. EU har satt i verket en handlingsplan för hur man tänker att växla över från linjärt levnadssätt till cirkulärt. För det handlar ju inte bara om ekonomi, eller det beror på vad man lägger i ordet ekonomi och hur brett man gör det. Men cirkulärt tänkande omfattar i princip allt för att göra vårt samhälle och våra liv mera hållbara. Omväxlingen till cirkulär ekonomi bottnar naturligtvis i att vi måste göra något åt det faktum att vi är på väg åt lite fel håll. Vi håller på att tömma vår planet på resurser. Det hävdar i alla fall de flesta forskare. Medan några tycker att andra forskare överdriver och att det inte alls är så allvarligt. Jorden har gått igenom liknande saker förut och har kapacitet till självläkning. En som håller på den ståndpunkten är exempelvis Donald Trump, som tycker att klimatfrågan är överdriven. Jag är nog mera av den ståndpunkten att jag hellre tar åt mig av de många varningssignalerna och hellre tar det säkra före det osäkra istället för att bara gasa på.

Cirkulär ekonomi är i grunden ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation, som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer som hittills har varit dominerande.

Cirkulär ekonomi är inspirerat av industriell ekologi, Performance Economy och Cradle-to-cradle-rörelsen, eller Vagga till vagga på svenska.

Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp. Strävan är att avfall inte ska existera utan ses som en råvara eller resurs. Därför designas produkterna så att de är lätta att återvinna. Biologiskt material ska kunna komposteras och övrigt material designas så att det går att återanvändas, materialåtervinnas och energiutvinnas.

Men att börja tänka i dessa banor ställer allt på ända. Vi måste hitta ett helt nytt tankemönster och i en värld som snurrar allt snabbare är det lätt att välja den invanda och snabbaste vägen för att slippa tänka hållbart och mera långsiktigt. Men om detta ställs emot vår framtid, våra barns framtid och världens framtid blir det annorlunda. Man vill ju inte att ens barnbarn eller barnbarnsbarn ska minnas vår generation som de som brände slut på alla jordens resurser. Ibland svär jag över att jag måste stå och källsortera kökssopor, förpackning, plastflaskor, plåtburkar och annat. Berget av förpackningar bara växer och att hantera detta tar sin tid varje vecka. Sedan räcker det att man snudd på bara åker till en annan kommun så har man en helt annan syn på källsortering och sortera betydligt mindre. Men det vi gör vid våra källsorteringsstationer varje vecka är början på ett cirkulärt och hållbart tänkande. Det kanske är tidsödande, smutsigt och jobbigt för stunden när man står där och huttrar och det blåser och regnar på tvären. Men det finns en tanke med detta. Nästa steg är kanske att vi tar med oss våra egna kärl när vi går och handlar så vi kan minska på förpackningshögen. Kanske kommer mjölkflaskorna tillbaka och så vidare. Vårt samhälle håller på och måste danas om tror jag.

En utmaning är kanske att fundera över hur vi kan bli mera cirkulära till jul? Behöver vi slå in alla julklappar på traditionellt vis med allt papper och band hit och dit.   Det här är inte lätt. Utmaningen är att träna oss i att tänka i andra banor. Att tänka bort att skapa avfall och istället skapa restprodukter som istället blir en resurs. Något att fundera på över ledigheten kanske.

Till sist vill jag passa på att tacka våra läsare, annonsörer och andra samarbetspartners för 2016 och tillönska er alla en riktigt God jul och ett Gott Nytt År.

 

Jan Hermansson, Redaktör
jan.hermansson@svenskrental.se

Nyhetsbrev

PDi TV

Info

×